bsandgren

Jag skrev om en förändring för ett tag sen. Och såhär är det, att vi håller på att flytta isär Charlie och jag. Ingen har väl direkt vetat om det förrutom våra familjer. Och vi har inte gjort slut på något vis, så det ska ni inte tro. Jag känner dock att jag tappat mig själv lite på sistonde, brukar vara glad och tramsig och full av energi och inspiration, men sen ett år tillbaka har jag bara blivit tröttare och tröttare, känt mig omotiverad till i stortsätt allt, har inte velat träffa vänner eller hitta på någonting, blivit rädd för löften och måsten, det har varit ganska upp och ner på jobbet (vilket kanske är största anledningen) och i augusti sa läkaren att jag led av stress och måste börja varva ner. Därför bestämde vi oss för att dela på oss lite, ha det som vi hade det innan oktober 2009 då vi bodde på olika håll. Så jag hittade en lägenhet i prästslätten där jag och Ronja flyttar in nu i mitten av september. Nu har jag börjat få in lite möbler och Ronja har varit förbi här en gång för att kolla läget, Rocky ska altså bo kvar hos Charlie. Allt känns såklart jätteknäppt och ovant och jobbigt. Och jag tror att kortsiktigt kommer detta vara det jobbigaste jag gjort på länge, men långsiktigt tror jag att jag (både personligen och i vårt förhållande) kommer må bättre såhär. För när jag varit trött och tråkig varje dag var jag inget vidare sällskap och jag tyckte synd om Charlie som fick stå ut med mig såhär. Vill hellre vara mitt riktiga jag igen, för då mår både jag och vi som bäst. Jag älskar honom så otroligt mycket och jag är så stolt över honom som har nåt målet med skivan och gör något som han vill göra. Så nu vet ni hur det ligger till med livet och allt därtill. Alldeles nyss skrev jag kontraktet, så nu är den helt min.