bsandgren

Jag var så ledsen ikväll. Det är så mycket som jag inte vill visa utåt. Man vill vara glad och rolig jämt. Jag har haft folk omkring mig nästan 24/7 den senaste tiden och idag var första gången jag åkte hem och var helt själv. Jag grät tills jag knappt kunde andas, grät tills jag tillochmed fick lock i örat.. sen ringde telefonen. Och trots att jag var otrevlig och frånvarande plingade det lite senare på dörren och jag fick en välbehövlig kram och någon som drog mig härifrån.

Alla kan gå vilse och ibland behöver man någon som pekar åt vilket håll man ska fortsätta.
Jag behövde ikväll. Jag behövde ikväll så himla mycket.

Och trots att jag sitter hemma själv igen känner jag mig inte längre lika ensam. Tack.